Wohlgart Andersson / 2 april, 2019

Mitt liv i Thailand, del 8

Ekonomiskt behövde hon inte ha mig sedan länge. Hon hade sitt hus betalt, ett hus med tomt åt sonen. Sin försörjning står hon för själv, med pengarna hon tjänar på massagen i Norge. Hon rustade upp sitt hus i centrala Roi-Et för egna pengar. Huset hade lågt i tak, och hon höjde det över en meter.

Det hade tidigare varit översvämning i husets vardagsrum under regnperioden. Jag beskrev för henne att huset måste dräneras, det var byggt på mosand. Jag föreslog att bila upp hela golvet och lägga i grus och slang. Men ett råd från en falang var inget att lyssna på! Istället frågade hon byggmästaren som kom, vad man skulle göra!

Han föreslog att höja golvet istället med en decimeter. Det hade gjorts tidigare, och ändå gick sambon på det! Ett ovanligt korkat beslut av byggmästaren, huset hade redan låg takhöjd, jag förklarade också att vatten tar den enklaste vägen, och att det nu skulle bli översvämning i sovrummet istället! Det garanterade byggmästaren att så skulle det inte bli! Nästa sommar var det en decimeter vatten i sovrummet, och den thailändska garantin var inte mycket värd.

Då höjde man golvet i sovrummet också, så det skulle bli flera takbjälkar för mig att slå huvudet i. Sommaren därpå var vattnet tillbaka i vardagsrummet igen!

Året efter hade hon fått gott ställt, men hon beslöt ändå att låna 75.000 baht, och höja hela övervåningen över en meter! Jag blev imponerad av beslutet, och var nyfiken på hur det skulle gå till!  Det var naturligtvis det bästa, men inte trodde jag väl att det skulle gå att göra det för 50.000 baht! Det här var fantastiskt underbart att se! Till höger är huset upphöjt.

Man slog ut väggarna och höjde golvet med massorna. Det räckte inte riktigt, då kom det en King-cab med tippflak som åkte några vändor med grus. Det fanns en gång in till huset som bara var drygt två meter, så komma in med lastbil var inte att tänka på.

Det fanns totalt 11 stolpar som husets övervåning stod på. Nu placerade man kedjespel vid varje stolpe, vid ett visst ljud, skulle alla dra i sina spel. När nästa ljud kom, så stoppade alla. Det var ett lag team av högsta klass och de arbetade väldigt bra tillsammans.

Det här skulle man naturligtvis gjort från början, om jag vetat det! Men då hade väl antagligen jag ha fått vara finansiären. Nu försvann äntligen allt vad översvämning hette. Huset blev riktigt elegant nedtill, upptill blir nog nästa projekt för henne. Ny trappa upp in till huset med en snygg dörr.

Hon hade ekonomi att bygga ut sonens hus med ett vardagsrum tre år senare. Jag hade förberett husbygget så det skulle bli lättare att göra det i framtiden, det går också att bygga ett sovrum till om man vill i framtiden.

Tuppar

I Roi-Et hade jag problem med tuppar. Man hade tuppar som man tävlade med. Dessa tuppar kunde inte klockan, de kunde gala mitt i nätterna när jag skulle sova. De försvann efter hand, men en blev kvar som störde mig. Jag frågade om jag fick köpa den tuppen för 200 baht, den var inte längre aktuell att tävla med. Det blev affär, och jag nackade den. Jag gjorde en god kycklinggryta av den med vin i. Nu skulle det äntligen bli slut på galandet på nätterna!

Bara att nacka en tupp var inte det lättaste, den förstod inte att den måste ligga still, så jag kan träffa med yxan. När det till slut lyckades, släppte jag tuppen för ett ögonblick. Då sprang den iväg utan huvud, och rusade rakt ut på vägen! Det hade kunnat gå riktigt illa, den såg ju inget. Hade kunnat bli blivit överkörd, och dödad en gång till!

Jag tyckte jag hade gjort en bra affär, även om jag hade överbetalt för den. Det visade sig dock vara en dålig affär, nu började två grannar att köpa tuppar, de gick ju att sälja till dumma falanger! Jag hade skapat en ny affärsidé, utan att tänka på det!

FILED UNDER : Mitt liv i Thailand